Jag är lite tjurig. Igår plågade jag mig själv genom att göra tråkiga saker hela dagen för att jag hade sån söndagsångest. Sen piggade jag upp mig själv lite genom att se den jättebra filmen Transamerica. Och idag är det måndag och det värsta som kan hända en reklamare hände mig: Det var en artikel i Dagens Media om en kampanj som jag har jobbat jättemycket med och jag var INTE MED I ARBETSGRUPPEN. Järnspikar. "Det här är det värsta som finns" muttrade Jocke när jag sa det till honom och vi började att förrvirrat försöka ta reda på vem som hade begått dödssynden och glömt bort mig. Jakten fortgår. Men det är min andra glömning på en vecka. Ett omen?
(Förresten var det den här kampanjen. Så nu vet ni vem ni ska hacka på om vi har tänkt fel)
För att göra det hela ännu roligare måste jag jobba sent idag. För att göra det jag hatar mest av allt med mitt jobb: en förvagn. Feel free att tycka väldigt synd om mig.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
Stackars dig. Stackars, stackars dig.
Nu är det något jag inte förstår. Kampanjen presenteras på en nätsida? Man kan lägga in en rättelse på två röda sekunder? Det är väl bara att uppgiftslämnaren kontaktar dem igen? Eller?
Jo, så är det. Och nu är det gjort. Men nu har jag ett annat gigantiskt problem: jag gillar inte när man använder bestämd form av yrkesroller (alltså plannern, formgivaren, produktionsledaren). Det låter som att man pratar om en sak tycker jag. Eller?
I konsekvensens namn borde det då heta aden och copyn...
Eller så skriver man "produktionsledning" XX, "planning" YY.
Anglicismerna är igen ursäkt. Menar man ansvarsområde heter det "copy BB" men personen borde heta "copyn BB". Eller så kallar man människan för skribenten BB.
(Kanske ska bli en aktiv deltagare i Svenskans språkspalt?)
Det var inte jag som glömde bort dig iaf. Däremot får du skylla allt på mig vad gäller de bestämda namnen=)
//Ola, DM.
Ok, då vet jag...
Post a Comment