Axel skriver mycket bra om reklam reklam som formar konsumtionsupplevelsen. Det är intressant hur det påverkar varumärken som positionerar sig som lågpris eller kör med väldigt krängigt utbud. Kommer konsumenterna någonsin att uppleva att Glocalnet levererar samma bredband som andra fast till ett lägre pris?
Under de senaste dagarna har SLU-kampanjen som jag skrev om igår diskuterats fram och tillbaka med de flesta som bryr sig. En klok person bad att få slippa ta ställning, men påpekade att om man jämför med hur reklam för den här typen av institutioner brukar se ut, har man lyckats bryta igenom något helt enormt.
Och det kan man ju inte annat än hålla med om. Däremot fick det mig att börja tänka kring referensramar i allmänhet, och på det här bloggen i synnerhet.
Ibland låter jag kanske väl vass i min kritik. Att en kampanj överhuvudtaget tar sig in i mitt huvud och vidare ut på bloggen är ju på ett sätt ett gott betyg. Det allra mesta som görs kommer ingenstans.
I det vardagliga jobbet måste man tyvärr ofta ha verkligheten som referensram. Det är därför jag skriver här. Här jämförs allt med den ultimata kampanjen i teori och praktik. Jag tror att det är så man måste göra för att ta sig framåt. Jag vill inte vara reklambranschens bästa planner som gör den bästa reklamen i telekomkategorin. Jag vill bara vara bäst. Punkt. Det kommer såklart aldrig att ske, men det skadar inte att försöka.
Så därför vill jag bara säga att om någon har blivit ledsen av något jag har skrivit om era grejer, så jämförs ni på bästa platonska vis med en idealbild. Och ibland kommer ni faktiskt väldigt, väldigt nära.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Jag funderade själv på att strunta i att skriva om kampanjen eftersom jag insåg att det hela skulle tas som en "positiv effekt". Samtidigt: att det skrivs om något innebär ju inte att budskapet når fram. Även om Leon ser till att gå till källan (horse's mouth) så är det mesta ändå en rätt negativ media som gått ut. IBland upplever jag det som om byråer och marknadsfolk använder "jomen det får ju genomslag" som ett sorts skydd mot att behöva inse att man faktiskt gjort något dåligt. PR är inte automatiskt bra PR.
Vidare: SLU väljer sida i sin reklam - något som onekligen är intressant då deras budskap är att forskning ger riktiga fakta. Om man nu anser att det som tas fram inte är riktiga fakta lär väl det motsatta vara riktiga fakta. Så varför ska man då ge SLU i uppdrag att forska mer om svaren redan finns där?
Däremot känns det som om diskussionen varit på en högre nivå, även bland andra bloggar (inte vi i reklamträsket), än när reklam annars diskuteras. Det är positivt. Tror jag i varje fall :)
Håller verkligen med om att all PR inte är bra PR. Samtidigt är påkallandet av uppmärksamhet förutsättning för kommunikation - och jag tycker att de flesta reklamkampanjer går bet redan på den nivån eftersom man utgår från vad avsändaren vill säga. Det finns som bekant en skillnad mellan att titta/höra och se/lyssna.
Jag har också funderat på det där med att de väljer sida. En aning motsägelsefullt, måste man säga.
Skulle vara intressant att höra hur kampanjen tas emot av folk som inte tänker så vansinnigt mycket. Ibland blir man hemmablind.
Post a Comment