Idag är en av mitt livs kanske bästa dagar. För det första var det den första dagen på 12 dagar som jag vaknade och visste att jag inte skulle jobba. För det andra var det den första riktiga vårdagen. Och för det tredje hände något som jag trodde inte var möjligt i den lilla del av världen som är Stockholms innerstad: Jag second-hand-fyndade. Jag är tre timmar senare är jag fortfarande hög på köpruset. Det här köpte jag:
Allt är 60-tal. Resväskorna är från flygbolagets KLM flygvärdinne-uniform och verkar vara helt oanvända. Något jag av någon anledning blev omåttligt förtjust i var det här lilla låset som ser till att inte dragkedjan går upp:
De har till och med nycklarna kvar! Nu måste jag se till att resa någonstans snart så att jag får använda dem.
Sen är det något alldeles speciellt med den här doktorsväskan. Den är också skotskrutig inuti. Den är rätt tung men det är det värt. Jag ska aldrig ställa ifrån mig den.
Men AHA! tänker ni då. Det här var ju experimentveckan. Jag har ju inga pengar. Har jag lurats hela tiden? Men nej. Det fina med kråksången är att experimentveckan har gått så bra att jag bara gjorde av med 43 av mina 500 kronor under veckan. Och dagens väskskörd gick på 400 kronor. Det är helt sjukt. 100 spänn styck för resväskorna, 150 för doktorsväskan och 50 för den blåa skinnväskan. Jag har till och med råd att äta snacks till Melodifestivalen ikväll för de 57 kronor som är kvar.
Tyvärr tänker jag inte ens under tortyr avslöja var jag gjorde fyndet, i alla fall inte innan jag har hunnit tillbaka och köpt den där äppelgröna 60-talskappan som jag hittade.
Det finns bara en låt som duger för att beskriva min sinnestämning idag:
Jag tänker inte ens gå in på dagens missöde med Posten, som jag hade tänkt skriva om. Nej, inte ens det. Så glad är jag.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
jag älskar känslan i magen av en ny väska. vad är då inte känslan om man har tre!
Post a Comment