Daniele skriver ett bra Cannes-inlägg på Creative Social. Förutom det här med Grand Prix-vinnaren i Cannes (som jag ärligt talat inte fattar, kan någon förklara för mig?) håller jag med om det mesta.
Filmen jag inte förstår.
Framför allt gillar jag konstaterandet att det som är det "nya" inte alls är nytt. Att reklambyråer hittar på idéer som förbättrar kundernas affärer är inte nytt, inte konstigt, inte något man kan välja att inte göra. I backspegeln är det väl snarare 90-00-talets fokus på reklamreklam som är konstigt. Men egentligen tror jag bara att det är ett resultat av massmediernas utveckling.
David brukar påpeka att medieutvecklingen just nu bara är en återgång till det normala. I tusentals år har mänsklig utveckling drivits av samtal mellan människor och innehåll skapat av användarna. I 50 år regerade broadcastat material eftersom TV:n fanns. Och reklambranschen hängde på. Men nu är vi tillbaka där vi började, fast i större skala. Massmedia är en parentes, inte ett paradigm. Och när massmedia inte är det självklara längre återgår vi också till business as usual: Reklam är idéer som gör nytta för kunden.
Nu ska jag gå till doktorn och försöka få min extremt sega förkylning botad innan semestern.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
filmen bör kanske ses i sitt sammanhang: http://www.cinema.philips.com/
En av de bästa grejer som gjorts i Sverige är café au lait-upplägget på 80-talet. Istället för att gapa om att folk skulle dricka med mjölk startade man en kaffetrend med mjölk som stor beståndsdel och gjorde det coolt.
chr: Tack för länken. Nu fattar jag lite bättre. Fasligt snygg. Men jag är nog inte helt med på idén?
Anonym: Yes. Håller helt med. Och samma sak med latte tio år senare.
Post a Comment