Jag tror att den samlade intelligensen och kreativiteten hos er som läser den här bloggen skulle kunna fixa i princip vilket världsproblem som helst. Därför frågar jag nu (och det är ingen kuggis, jag har funderat och funderat utan att lösa det):
Varför har Blondinbella över 400 000 läsare i veckan?
Underfråga: Varför är personliga bloggar så stort just i Sverige?
skip to main |
skip to sidebar
För planners, människor och andra som känner sig träffade.
Twitter Updates
Om mig
- Nina
- Jag jobbar på en reklambyrå i Stockholm. Jag gör mitt bästa för att navigera i den underliga värld som handlar om kommunikation. Maila mig på nina.akestam@gmail.com
Det jag gör på dagarna.
Reklamlänkar
Skolor för dig som vill jobba med reklam.
Annat bra
Blog Archive
-
▼
2008
(327)
-
▼
August
(29)
- Jag undrar
- Advoketer och sånt
- Nu är det fredag.
- Tips och tricks!
- Svaret
- Dagens gåta: Vem är jag?
- Jag dör.
- Kommunikation, helt kort.
- Liten paus.
- WTF?
- Inte alltid soligt.
- 1998.
- Då var det dags igen.
- Ett lånat inlägg
- Allt för alla. Av alla.
- Och allt är som vanligt.
- Vi är vår egen värsta fiende just nu. Ursäkta ordv...
- Fräs.
- Att gå ut med stil.
- Ganska tröööööt.
- Nu tävlar jag.
- Sorg.
- Du har. ett. nytt. meddelande.
- Kom ihåg!
- Att göra idag
- Dagens presentskörd
- Irri.
- Tävling.
- Hej hej igen.
-
▼
August
(29)
22 comments:
1. För att hon uppdaterar ofta, har råd att shoppa ofta, har mycket bilder i bloggen samt kan äta dyr mat ofta.
2. För att det är intressant, man kan jämföra sig, få idéer på vardagliga saker man kan förgylla sitt liv med osvosv.
Jag har också funderat på fenomenet Blondinbella...
Jag tror att hennes enorma framgång beror främst på en enda, men mycket viktig grej:
Tillgänglig hoppfullhet.
Blondinbella är en produkt för mainstream-tonårstjejer och på det sättet är hon en mainstreamprodukt snarare än nisch. Hon positionerar som lite lite bättre än your everyday girl, men är ändå inte oåtkomlig som en Hollywoodgudinna, utan fungerar som en mer jordnära förebild, som en duktig och ambitiös storasyster. Hon är inte klassiskt vacker, men bryr sig om sitt utseende, hon visar att det är möjligt att lyckas i sitt liv, med studier, killar, att se bra ut. Hopp med andra ord. Till en målgrupp som nog har ett behov av det.
Lite som HM, som gör att alla har råd att vara snygga. Inte att underskatta.
Hmm, det jag tror mest på är vad hon tilltalar hos sina läsare. Jag förstod inte heller hur Baren, Big Brother eller någon annan dokusåpa kunde ha tittare, men det hade de trots allt.
Personliga bloggar tilltalar samma människa i hjärnan, ett behov av att se och näst intill leva någon annans liv. Något som inte alla men många uppenbarligen har.
Saker som vi finner intressant tilltalar ju en ytterst smal skara människor. Reality check; hur normalt är det egentligen att sitta och läsa bloggar om reklam på en söndag? Rent utsagt idiotiskt faktiskt. Dokusåpamänniskorna är väldigt mycket vanligare.
Nu har jag skrivit en väldans lång kommentar som inte är i närheten av att svara på frågan. Och varför folk föredrar Blondingbella framför vilken annan godtycklig personblogg som helst har jag ingen aning om. För att hon är provocerande?
Blondinbella är så mycket inhemsk Paris Hilton vi har. Hon är en lugn och väluppfostrad version av sitt skräckmonster till amerikansk version.
Annars tror jag att vi lider brist på identitet, förebilder och känslomässiga upplevelser idag. DEt är såklart reklamarnas fel. Det är därför många bloggare får så stor trafik. Blondinbella har något som appellerar till tjejkidsen, men man måste fråga de unga tjejerna vad det är.
Tror inte det handlar om att vilja vara någon annan, men att få känna hur bloggaren ser sitt liv, ja, en sorts virtuell maskerad.
Varför blondinbella har många besökare tror jag handlar om vilken emotionell reaktion hon skapar hos sina besökare. Visst, Bella kommer med goda råd om nya kläder och läppglans till sin målgrupp (?), men det är ju inte därför hon har så många besökare.
Så rationella är vi inte. Målgruppen är långt ifrån de som kan identifiera sig med henne, utan det är alla som får en reaktion från henne. Reaktionen bör vara god eller dålig men inte mittemellan, bara den når över tröskeln. En tröskel av inspiration, en skön känsla i bröstkorgen, avund, hat, det utvidgade jaget...
Hon har en förmåga att göra detta, det finurliga är att hon enligt min mening lyckas med det på väldigt många demografiska variabler. För common har inte alla här läst en mening ur hennes blog?
>Annars tror jag att vi lider brist på identitet, förebilder och känslomässiga upplevelser idag. DEt är såklart reklamarnas fel.
Calle V: utveckla gärna denna punkt.
Den nya tidens dokusåpa. Vem behöver "Big Brother" nuförtiden?
Kul! Ger mig mer, så sammanfattar jag det i ett inlägg sen!
Btw Nina, håller du att positionera om bloggen? Det börjar välla in alla möjliga reklamfientliga människor här. Ska bloggen handla om planning eller om höger vs vänster?
starta en egen blogg, Leeeeooon, som ingen vill läsa. Nina gör som hon vill. Sesåååå, vad blir ditt första inlägg, mansschauvinist?
OK, det är inte bara reklamens fel, men reklamen utnyttjar människans behov av "försoning, förnyelse och uppgång i något äkta och fint, något ickesmutsigt" (McLuhan) för att kränga Bredband och annat smått och gooooottttt, typ en Gucci bag.
Det här verkar vara en viktig fråga för unga reklamare som vill casha hem med gott samvete, när de hoppar in i Preiusssen efter att ha shoppat olika väldoftande oljor på Body Shop och ekologiska morötter på Koooonssssum.
Att läsa en personlig blogg är lite som att ställa sig med kikare och spionera på grannen mittemot eller en annan vanlig person. Skillnaden är väl att bloggarna vill bli spanade på. Typ voyeurism light (fast [oftast] utan snusket). De flesta människor (exempelvis jag) tycker det är intressant att se en annans vardag, speciell eller ej.
Störst blir också ofta större per automatik. Tror många drar sig dit just för att den är så bisarrt stor.
Men Blondinbella. Uuuäääää.
Håller med Ludde. Det är lite frivillig "Truman Show".
Calle V:
Kul att du kan citera andra. Men har du några egna åsikter att komma med? Förutom fördomar om ekologiska morötter och doftoljor?
Jag tyckte att min fråga till Nina var en riktig och berättigad fråga, inte något maskerat försök till att förtrycka henne som kvinna.
Jag har redan en blogg. Den handlar inte om kvinnoförtryck.
Leon: Bloggen har aldrig handlat om enbart planning, den heter ju Not Another Planning Blog. Det finns redan så många som bloggar om det, och jag vill gärna vara lite bredare. Däremot handlar ju sju av åtta inlägg på förstasidan om reklam, så jag tycker inte att jag har någon ompositionering i sikte direkt.
Vad det gäller de reklamfientliga människorna tror jag att de kommer från Dagens Medias kommentarsstall. Jag tycker att det är bra att ha dem här, för det påminner mig om vad människor tycker om reklam/reklamare egentligen. De hatar skiten. Det får vi aldrig glömma. Men det är också det som är hela charmen med att blogga och jobba och tjafsa för att försöka göra så bra grejer att de ändrar sig.
Det skadar ju inte heller (som du Nina kanske märkt??) att få lite draghjälp av traditionella medier för att bygga trafiksiffror. Blondinbella är ju nästan alltid den som lyfts upp som exempel både av traditionella offlinemedier som online medier. Detta har väl i sin tur berott på att hon redan var störst då de mer traditionella medierna började intressera sig för modebloggare, och vad det i sin tur berodde på kan man ju fundera på.
För att det måste vara vidrigt att vara tonåring i en storstad 2008.
För att yta är det nya svarta, som på 80-talet men djupare rotat.
För att det är lika svårt för dig om 80-talist att först 90-talisterna, som det uppenbarligen är för 70-talister att förstå 80-talister (enligt tidigare diskussioner).
Det är konstigare att Ebba von Sydow är så stor än Blondinbella, egentligen. För hon når en äldre målgrupp, som man kanske borde förvänta sig mer av.
Hoppas jag inte gjorde någon ledsen nu när jag bröt tystnaden (sorry Ebba).
Leon:
Höger vs Vänster? Nu har jag missat något!
Man ska nog inte utgå från att alla som läser Blondinbella är tonårstjejer som vill ha smink och mode. Det är att underskatta den bloggens läsare. Det är nog precis lika många som läser för att provoceras och/eller fascineras. Det är så bisarrt med en tjej som lever som hon gör, har så starka åsikter och inte hymlar med det. Det är som din egen trumanshow, eller realityshow.
Diskuterade med min pojkvän i helgen om en svensk The Hills skulle fungera, och kom fram till att det skulle inte gå. Det skulle bli för nära, för tydligt att det inte är på riktigt, för lite trovärdig fantasi. Men nu när jag tänker på det - är inte Blondinbellas blogg lite samma fenomen som att man inte kan sluta titta på The Hills (fast man egentligen "vet bättre")
The Hills... formatet är fascinerande, drama paketerat som verklighet eller verklighet paketerat som drama?
Kan vara en generationsfråga, men för mig blockerar det hela serien, jag kan inte ta den till mig, oavsett vad den skulle handla om (jag är väl inte direkt målgruppen) .
Glömde reflektera över följdfrågan Nina ställde:
Jag tror det är för att i i Sverige är vi reaktiva snarare än aktiva. Vi tycker saker snarare än gör saker och vi ser hellre hur livet skulle kunna levas än lever det själva. Kan ha med den djupt rotade Jante-kulturen att göra... Men jag tror de är så, för bland de som verkligen lever sin dröm, uttrycker sina åsikter, tar ställning, GÖR saker, där tror jag konsumtionen av reality-format är betydligt mindre.
Jag har givetvis inga hårda fakta som stöder det, men det är en teori i alla fall.
En del lever också sina liv så som om de konsumerade sin omgivning snarare än var en del av den. Det blir liksom "titta på mig, jag åt faktiskt lunch med den och den". Hela Viggos narcissistiska dagbok på Resumé går ju ut på att han ska bevisa för sig själv och omvärlden att han är någon och rör sig i viktiga sammanhang. Maken till skitnödig ängslighet får man ju leta efter.
Och, som jag återkommit till gång på gång, ÄNGSLAN tror jag ä ett centralt begrepp här. Lättare att REAGERA på hur någon annan lever sitt liv och reflektera över hur det vore att leva så, än att faktiskt göra sin grej, AGERA och få stå där naken och ta konsekvenserna.
Nu kommer jag säkert få en massa skit - so bring it on!
Leon, det är ett under att du har ett jobb inom "branschen". Man märker hur fördomsfull och begränsad du är i dina inlägg. Pripps är lillebror till Hitler och det är "vänster/höger" att kritisera reklam. Om man använder sig av ett liberalt frihetsperspektiv, vilket marknadsekonomin gör, så förororenar reklam vårt offentliga rum. Den vi tvingas konfrontera utomhus gör det, inte den på tv och i tidningar. Er lekstuga är vårt nedsmutsade medvetande och våra koprrumperade drömmar och fantasier. Plus, det går inte att göra så bra reklam att det inte är så. Ju effektivare och snygg reklam är, desto mer förrädisk är den för våra individuella och kollektiva drömmar och fantasier.
Face it: ni kommer alltid att bemötas med ett svagt illamående.
För alla som har läst The Tipping Point så borde väl det här inte vara något jättesvårförståeligt fenomen.
Vid en viss kritisk massa hamnar man på alla listor och i alla medier. Det föder sig självt. Som så mycket annat på nätet.
Hon var också tidigt ute och hon har en sjukt bra PR-motor. BB är idag ingen hemmasnickrad privatblogg, utan drivs som två aktiebolag.
Innehållsmässigt ligger det nog mycket i vad Leon säger i kommentar nr 2.
...och givetvis ligger det mycket i vad Josephine säger i kommentar 1 också. Men det kanske är självklart.
Post a Comment