Irri.

Nu känner jag mig pigg nog att skriva något litet om min semester. Men eftersom jag har tillbringat nästan hela arbetsdagen hittills med att ringa ställen som Com Hem, Skatteverket och SvDs prenumerationsservice är jag så irriterad att jag inte vill. Istället undrar jag:

De där förbannade morgontidningarna ringer mig jämt med olika erbjudanden. När jag jobbar. När jag står i kön på ICA. När jag äter middag. När jag av olika anledningar inte vill prata med dem.

Och så kommer plötsligt inte tidningen på tre dagar. Jag ringer upp och får reda på att min prenumeration gick ut i fredags.

Snälla snälla tidningen, varför ringer ni inte då?

Och undring två: När jag då ringer upp konkurrenten (eftersom jag blev så sur) som har trakasserat mig veckligen i flera år, finns det plötsligt inget erbjudande alls. Ett helår för 2500 spänn. Tror de att jag är helt dum i huvet? INGEN betalar fullt pris för en morgontidningsprenumeration.

Alltså är det så att om någon själv vill bli kund får man sämre villkor än om man blir indragen av en säljare. Kanske ekonomiskt korrekt på marginalen. Men oj så irriterande. Morr.

Sådärja. Ett litet uppfriskande utbrott som nästan får mig att känna mig som en människa igen.