Nina said...

Tack för era uppmuntrande ord. Jag hoppas att ni förstår att det är själva anledningen till att jag har bloggen - att någon ska finna den intressant och läsvärd. Extra glad blev jag över ett par kommentarer som beskrev mig som mänsklig och känslig. För det är precis det jag är och det är det jag hoppas är skillnaden mellan mig och andra bloggar i samma skrå.

Men, naturligtvis har mitt förra inlägg också lett till en hel del kritik. Istället för att kommentera varje enskilt inlägg tänkte jag bara förklara lite hur jag tänker kring de sakerna.

Kritik 1: Jag måste lära mig att ta kritik. Jag är (liksom de flesta andra, tror jag) rätt bra på att ta kritik från människor jag respekterar och som respekterar mig tillbaka. Däremot är jag fruktasvärt dålig på att ta kritik när respekten brister åt det ena eller det andra hållet. Och det är faktiskt ingenting jag planerar att ändra på. Det finns så många bra sätt att lämna kritik på att jag inte tänker lära mig att ta emot den som är dåligt formulerad.

Kritik 2: Man måste lära sig att ignorera dumma/elaka kommentarer. Det här är en vanlig webbsanning som jag helt enkelt inte håller med om. Visst, jag kan inte förbjuda någon att kommentera. Men om jag lägger ner en massa tid och energi på en blogg som går att ta del av helt gratis, tycker jag att man kan ställa vissa krav på de kommentarer som lämnas. Till exempel att de inte ska vara av typen "jag trodde att du var smart, men nu får jag tänka om". Och att de inte ska utvecklas till en 43 vändor lång diskussion mellan två personer som ingen annan bryr sig ett skvatt om. Båda fallen är spam, och det tycker jag inte att bloggen förtjänar.

Kritik 3: Jag gör alltid såhär när jag blir förbannad. Ja, det har hänt ett par gånger tidigare att jag har övervägt att sluta blogga. Och då skriver jag det, för jag skriver alltid vad jag tycker. Dessutom måste jag kolla av intresset, för om ingen vill att jag ska blogga är det ju dumt att fortsätta.

Kritik 4: Så skulle aldrig en kille göra. Nej, tacka tusan för att jag är tjej i såna fall. Om man måste vara tjej för att kunna vara ärlig med vad man tycker så tycker jag att den skeva fördelningen i den här branschen är ett mer akut problem än jag trodde.

Med allt detta sagt: Jag anstränger ihjäl mig för att den här bloggen ska vara ett bra ställe för folk som på riktigt är intresserade av reklam. När jag inte gör det anstränger jag ihjäl mig för att göra riktigt bra reklam. Så snälla. Som en av mina kollegor skulle ha sagt: Ge mig en jävla rast.

Och alla ni andra (oavsett om ni håller med mig eller inte): Tack för att ni läser. Tack för att ni kommenterar när ni verkligen tycker något. Gör det gärna mer. Jag läser allt och jag tänker, även om jag inte svarar.