Via Bisonblog hittar jag det här inlägget från Jan Gradvall. Gradvall tycker att de som säger sig bevaka populärkultur inte tar den på allvar eftersom de struntar i omvärlden. En liknande tankegång (om än lite mer dramatisk) kan man läsa hos Adbusters som menar att hipstern dödar den västerländska civilisation. Det handlar om en generation av hippa människor som är helt världsfrånvända och som inte skapar något eget, utan bara konsumerar gamla hippa generationers kulturella kapital.
Efter att ha sett actionrökaren Der Baaden-Meinhof Komplex i helgen är man ju benägen att hålla med. Dagens medelklasstyckare rullar upp sina chinos snarare än spränger varuhus. Det är lite mesigt och jag tycker också att det kan vara frustrerande. Kanske kommer det en backlash och vi 80-talister börjar bli politiska. Eller så kommer det en ny generation. Eller så byter våra glasögonprydda modebloggsvänner i alla fall ut sina randiga strumpor mot ett par röda.
Själv är jag skiträdd för lågkonjunkturen. Jag är rädd för att förlora jobbet och lägenheten och mina sparpengar samtidigt. Jag är rädd för att sämre tider ska öka protektionismen i världsekonomierna och ta bort fokus från miljöfrågorna. I morse sog jag på TV att EUs ledare ber om uppskov med klimatmålen för att hantera finanskrisen. Sånt skrämmer livet ur mig. Jag är rädd för att McCain ska vinna i USA och för att främlingfientligheten ska öka här hemma när folk blir arbetslösa. Och så vidare. Men som tillhörande en försiktig generation som inte vet hur man organiserar ett massmöte vet jag inte vad jag ska göra åt rädslan. Annat än att jobba ännu hårdare.
Kanske är det i den andan som jag märker att gamla stadiga bloggar står sig starkast i min bok. Bison funkar i alla väder. För Prankmonkey är det helt okej att strunta i lågkonjunkturen. Och så naturligtvis världens bästa Adliterate.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
10 comments:
Du är en typisk röd reklamare. Bor på rätt del av Söder, efter att ha flyttat från Östermalm. Du är problemet, inte botemedlet. Äh jag skiter i den här bloggen från och med nu...
Vilken skit: Att bli frustrerad över politisk omedvetenhet är inte samma sak som att vara röd. Jag har alltid röstat borgeligt, om det nu spelar någon roll. Eller var jag bor, för den delen.
Känns en smula obehagligt att bojkotta en blogg som inte handlar om politik bara för att man inte delar upphovskvinnans politiska åsikter, eller? Fast du får naturligtvis göra som du vill.
Vilken skit vilken skit är.
Jag är 70 talist, vid lågkonjunkturen på 90 talet höll alla jag kände på med konst, mode, musik, gå på raves, svartklubbar och andra kulturyttringar. Mot slutet av 90-talet blev väldigt många av dessa människor indragna i .com företag. Över en natt fick alla plötsligt en karriär, pengar och en ganska dryg attityd. De som sysslat med olika former av skapande började istället göra websidor och de som hade haft de roligaste festerna gick över till att göra företagsevents. Kanske romantiserar jag bara över mina ungdomsår och kanske alla bara växte upp, men jag är inte säker på att högkonjunktur är enbart positivt och lågkonjunktur enbart negativt.
Jag förstår vilken skit, det är ju förjävligt med alla dessa röda reklamare som befolkar kvarteren runt String. Om det blev trendigt att käka bajs skulle de slippa betala för lunch. Så på sätt kan det vara skönt med en rejäl lågkonjunktur som spolar bort patrasket.
Men ingår det inte i hipsterns natur att omge sig med mer kulturellt begåvade människor? Det jag menar är att för att hipstern ska kunna existera så måste det finnas massa missförstådda musiker, konstnärer och poeter som denne kan vara vän med. Knarksmala hipsters = tecken på ett välmående kulturliv. Typ. Kanske.
Ang. 80-talisternas oförmåga att spränga ambassader så kan jag inte göra annat än att hålla med om att det är olyckligt. I grund och botten är det nog CSN:s fel. Tar de bort fribeloppet så kan unga jobba mer och lättare finansiera bomber och Kalashnikovs. Fram tills dess nöjer vi oss nog med upprop på Facebook, i bekvämt räckhåll från soffan.
Obama är protektionist så in i helskotta, bara så att du vet.
Nina: Om man sammanfattar de nämnda artiklarna så handlar de lite mer om ett hot mot skapandet av kultur snarare än vår civilisation. Hur tror du att hipsterns påverkan på ett relevant, progressivt kulturutbud kommer att påverka kommunikation och reklam? Båda påverkas ju mycket av trender skapade av just ifrågasättande subkulturer?
Ser du effekter redan nu i ditt arbete? Eller tror du att det är irrelevant?
Alfred: Det var en svår fråga. Menar du att hipsters utarmar subkulturerna vilket i sin tur påverkar vårt jobb?
I såna fall vet jag inte riktigt; jag har ju jobbat så kort tid och vet inte hur det var innan hipsters fanns. Jag tycker generellt att subkulturer och små målgrupper inte spelar så stor roll för de kunder jag jobbar med. Det handlar oftare om att förstå medelsvenssonkultur, vilket kan vara nog så svårt när man är bor mitt i Stockholm. Men det kanske bara beror på att det är det enda som finns kvar efter att hipsters har pajat alla intressant subkulturer?
Usch, jag vet inte. Vad tror du själv?
Jag menar att artikeln hävdar, att vårt kulturutbud kommer att bli lidande i framtiden då det är en antiskapande generation. Då reklam oftast reflekterar eller är en produkt av kultur så undrade jag om så var fallet och du svarade bra på frågan.
Jag undrar om inte antiskapandet är ett rebellskap i sig och att allting egentligen är som det ska vara. Och, det är intressant att en ny generations skapande av nätkultur helt ignoreras i sågningen av hipsters, det är bara kultur som hängs upp i gallerier eller som spelas på klubbar som räknas. Med bloggarnas explosion så känner jag mer människor än någonsin som skapar. Om än narcissistiskt.
Men jag förstår verkligen att det saknar relevans för Garbergs kunder, så länge ni inte plockar upp Diesel. Tänkte inte så långt.
Post a Comment