Dagens oxymoron (tror jag)

Jag sitter just nu med några briefar från kund. De har en sak gemensamt. De innehåller ordet USP:ar.

Med anledning av detta skulle jag vilja hålla en liten språk- och historielektion. Förkortningen USP står får Unique Selling Proposition eller Unique Selling Point. Konceptet uppfanns på 1940-talet av en man som hette Rosser Reeves som jobbade med att undersöka framgångsrika kampanjer på Ted Bates & Co.

I orginalbetydelsen är en USP ungefär samma sak som en pay-off: En rad som beskriver en (1) anledning till att man ska välja just det varumärket. Det som är unique är både at det rör sig om ett (1) löfte och att det är något som är unikt för just det varumärket (i alla fall i konsumentens medvetande). Det är ett framgångsrikt sätt att kommunicera. Läs allt om USP:ens historia här.

Så nu till språklektionen: Om en USP är 1 unik sak med just det här varumärket kan man inte säga USP:ar. Det blir då ett oxymoron. (Eller är det en antites? Jag är bättre på reklamteori än på språkvetenskap. Rätta mig om jag har fel!) Flera USP:ar skulle ju omkullkasta hela grunden för teorin man bygger på. Så alltså: Det finns inga USP:ar. Det finns inga budskapshierarkier (om man ska jobba med USP-teorin). Enda möjligheten är att fatta ett beslut och köra järnet. Eller välja en annan teori.