Bild från Black Ascot.
Sandra tipsade mig om bloggen Black Ascot som visade sig vara reklam för Malmöoperans uppsättning av Vanessa. Sandra trodde själv att bloggen var riktig och fick en fin present av dess författare, Erika.
Jag tycker att hantverket i den här kampanjen är fantastiskt. Att konstruera en blogg med tusentals läsare tar flera år för de flesta, och byrån Studio Total lyckades på några månader. Dessutom är det elegant genomarbetat med Flickr, Twitter och Lookbook. Kampanjen är motsatsen till påträngande och får onekligen operan att verka intressant. Jag vill se den. Jag vill läsa mer. Och så borde ju egentligen all reklam vara.
Samtidigt skaver något lite. Jag är inte helt 100 på det här med reklam som inte är reklam och som låtsas vara något annat än den är. Det är lite samma sak som med Stefan the swapper. Bra idé, fantastiskt genomförande, men det känns lite som lur. Och jag tror inte att det behöver vara så. Jag tror att man skulle kunna vara öppen med avsändaren och ändå få upp intresset. Men jag kanske har fel.
Hur som helst tror jag att vi kommer att få se mer av bloggar som konst och skönlitterärt projekt. Lika mycket som böcker och tidningar kan vara dokumentära eller påhittade, kan naturligtvis bloggar vara det. Jag skulle gärna läsa en hel roman i bloggform, med små nya kapitel varje dag. Kanske är det vad Studio Total och Malmöoperan har gjort?
(I ljuset av det här och typ allt annat bra som görs känns diskussionen kring huruvida Radiotjänsts filmer är reklamfilm eller "informationsfilm", vad nu det är, helt fruktansvärt patetisk. Ingen bryr sig om en mediaplats är köpt eller inte. Ingen.)
5 comments:
Ok, Waern kanske är onödig som hugger på en postscriptum, men jag tycker faktiskt att det är en väldigt relevant fråga. För att citera ur detta uttalande:"Insamlingsverksamhet utgör i ett offentligrättsligt perspektiv – t ex vid tillämpning av marknadsföringslagen – inte reklam/marknadsföring."
Och då berör detta tiggarbrev från en insamlingsorganisation, som kanske tillochmed känns mer ok att se som reklam.
Men vad är då radiotjänst och svt som kanal?
Hur är det då med propaganda?
Kunde "Diplomaterna" tävla i samma kategori som "Färjan"?
Ja. Men diplomaterna är inte lika bra som Färjan, så de skulle inte vinna.
Min poäng är att diskussionen om betalt media eller ej är helt överspelad. Ingen kommer att tjäna något på att den fortsätter. En bra idé är en bra idé.
Så märkligt att läsa om sig själv här. Jag känner mig som en fågel som fastnat med ena vingen mellan två svarta glaciärer av andras texter.
Så märkligt att läsa om sig själv här. Jag känner mig som en fågel som fastnat med ena vingen mellan två svarta glaciärer av andras texter.
Jag tycker också Black Ascot varit helt fantastiskt. Det bevisar att man kan skapa en blogg, ljuga rätt ordentligt och på bli stor över en natt. Men målgruppen liksom? Den här bloggen har ju uteslutande lästs av sjuttonåriga modebloggstjejer. Är det verkligen dom som lägger pengar på opera? I Malmö av alla städer?
Det största problemet är väl ändå att det här är en blogg som vardagsromantiserat ångest, vinfyllor i skolan och emotionellt befriat sex för sin publik, kidsen. Jag är tveksam, även om jag tycker det är fin och spännande läsning.
Post a Comment