Det här inlägget handlar om något så otippat som Siw Malmkvist. De senaste dagarna har jag nämligen av förklarliga skäl haft den här låten i huvudet:
Därför började jag lyssna lite på Siws gamla hits. Och då dök den här upp, som jag inte har hört sedan jag var barn. Låt er inte luras av det glättiga arrangemanget. Det är en ganska deppig text som tonar fram.
Ni som inte har Spotify kan lyssna lite på den här konstiga videon:
Och den är skriven 1968. Drygt 40 år sedan. Jag blir så jävla förbannad av att den fortfarande är aktuell. Jag skrev om samma sak i Resumé förra veckan. Jag vet att jag tjatar. Men för mig är det som ett kliande myggbett som finns där hela tiden, men som med jämna mellanrum (cirka en vecka) leder till ett fullkomligt utbrott.
Tack alla ni som hart hört av er de senaste dagarna och visat att ni också tycker att det är viktigt. Nu gör vi vad vi kan för att alla människor ska ha åtminstone hyfsat lika möjligheter att bli som de vill.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Jag är lite kluven till detta. Tycker att många reklambyråer som drivs av kvinnor inte lyckats göra idéer som sticker ut och lyckas förflytta varumärken. Som t ex då Garbergs som gjorde dåligt ifrån sig på Guldägget för någon vecka sedan.
Linda Ivarsson/Fältman&Malmén
Låttexten Mamma är lik sin mamma är en av ca 3000 som ABBA-Stikkan skrev, och verkligen - det är en dyster sak. Men en fantastisk liten popnördskunskap är att orginalet heter Sadie, the cleaning lady, och där är det faktiskt en ung John Farnham (ja, han som gjorde You're the voice 1986) som sjunger. Det var 60-talets mest sålda singel i Australien, och den finns självklart på Spotify
Post a Comment