Nu är det officiellt. Min kollega, vän och favoritperson i allmänhet ska inte längre sitta två bord bort från mig.
Om man inte känner David är det lätt att tro att han är en överbegåvad, välformulerad, cool person med ganska mycket distans. Om man känner honom vet man att det inte alls stämmer. Han är en överbegåvad, välformulerad och helt distanslös person. Och det är det som gör honom annorlunda än alla andra välformulerade reklamtyper.
När jag praktiserade på Garbergs var David den första personen som pratade med mig. Han hade skägg, polotröja och konstiga manchesterbyxor och jag var en aning rädd för honom. Först och främst trodde jag att han var mycket äldre än jag (i själva verket skiljer det typ ett år mellan oss). Och så var det uppenbart att han var väldigt smart. Och, det konstigaste av allt: Han verkade tro att jag var lika smart.
För det är grejen med David, förstår ni. Han älskar det han håller på med. Och han tar för givet att alla han träffar gör det också. Han stövlar fram till varje ny praktikant eller kollega och utgår ifrån att de är minst lika begåvade som han själv. Resultatet blir såklart en glad kollega med mer självförtroende än tre minuter tidigare. Det tror jag är receptet på Davids framgång. Han omger sig bara med duktiga människor, för han gör dem duktiga.
Så. Därför ställde sig en skäggig socialist upp, i november 2006, och skakade hand med en väldigt osäker Handelsstudent. Efter fyra veckor var det klart att min praktik på Garbergs inte skulle upphöra inom överskådlig framtid. Drygt två år senare har vi gått igenom alla känslosvägningar, idiotprojekt, karatefyllor och dörrsmällar som man kan ha på en byrå. Det har varit kul. Och jag tror inte att det slutar här.
7 comments:
Är David socialist?
Humansocialist kanske? Den allra finaste sorten av socialister.
I vilket fall är han i alla fall sartorialist.
R.I.P.
Det var ett väldigt fint vänporträtt. Jag känner inte David lika bra som jag känner dig, Nina, men något säger mig att det kommer att gå bra för honom. Också.
P.
83 procent av alla överbegåvade människor är nån form av socalister. Det är bevisat. Nu vet ni det.
Det var det finaste.
Socialist kan man bara vara i teorin. Se vad som hände i Spanien när de olika grupperna börja slåss mot varandra i slutet av 1930-talet -- sedan var det promenadwalkover för Franco. Samma sak gäller tidiga Sovjetunionen. Vems socialism är det som ska gälla? Det är därför feministerna inte vill diskutera vision, de vet att de kommer klyvas i en miljon grupperingar. Bättre då att återigen fortsätta diskutera problemet, patriarkatets överordning, för det är alla överens om.
Post a Comment