Jag har fått svar.

Jag skrev:

Hej Evelyn,

Jag har sett er kampanj som går nu, Vem blir du i trafiken? Som skattebetalare i Stockholm skulle jag gärna vilja veta hur ni motiverar den här kampanjen. Vilka insikter om trafiksäkerhet bygger den på? Vad vill ni att jag som bilförare ska göra när jag ser de här annonserna? Vilka mätbara mål har ni satt upp för kampanjen och hur har dessa uppnåtts?

Jag har nämligen stor anledning att tro att ni använder mina och andras skattepengar till en kampanj som inte alls påverkar trafiksäkerheten. Det är beklämmande eftersom trafiksäkerhet är en oerhört viktig fråga och det är möjligt att göra reklam som faktiskt gör stor skillnad. Som inspiration kanske ni vill titta på en kampanj från RTA i New South Wales, Australien: http://www.rta.nsw.gov.au/roadsafety/speedandspeedcameras/campaigns/index.html Den kampanjen har verkligen räddat liv.

Om du inte kan svara på mina frågor vore jag tacksam om du kunde vidarebefordra dem till någon som kan.

Vänliga hälsningar

Nina Åkestam

Och fick svaret:

Hej Nina,
Tack för dina synpunkter på årets trafiksäkerhetskampanj. Vi är glada för alla åsikter och tips om hur våra kampanjer tas emot så att vi kan ta dem med oss när vi nu jobbar vidare med fortsättningen.

Just den kampanjen du menade grundar sig i att många boende och besökare i Stockholm ofta känner en otrygghet i trafiken. Marginalerna är små i stortstadstrafiken och man känner sig stressad och hetsad och tempot är högt, även om inte så många olyckor sker. (Inte minst i förhållandet mellan cyklister och gångtrafikanter.) Det vill säga kampanjen grundar sig inte på olycksstatistik eftersom den alltid är relativt låg här i innerstaden.

Vi har tagit med värden där man som trafikant kan känna en stress, en hets och en otrygghet fast vi inte har några olyckstal i vår statistik att uppvisa i just dessa situationer. Man kan ju tänja på trafikreglerna utan att direkt bryta emot dem. Alltså två olika saker.

Denna kampanj syftade främst i att visa att vi som väghållare kan bygga säkra vägar och en säker stadsmiljö upp till en viss gräns. Därefter kan Polisen, som vi samarbetade med under kampanjen och som var ute på olika strategiska platser för att lugna ner tempot, se till att vi alla följer trafikreglerna. Sedan är det dock du som trafikant som tar vid och dina beslut i olika situationer som avgör hur det kommer att sluta. Vi ville visa att vi jobbar aktivt med dessa frågor och att det råder ett samband mellan tekniskt utformad stadsmiljö och det personliga ansvaret. Och detta gäller inte bara bilister, utan även cyklister och gångtrafikanter som också var representerade i kampanjen. Under höstens repetition har vi haft med bilisten lite mer än de två andra trafikantslagen på grund av skolstarten, men annars hade vi med alla tre trafikantslagen.

Kampanjens mål detta första år baserade sig bland annat på budskapsförståelse, uppmärksamhet och reflektion över sitt eget beteende i trafiken och samtliga av dessa mål uppnåddes med råge. När vi sedan går vidare under 2-3 ytterligare år så kan vi lägga med fler variablar i måluppfyllelse men detta jobbar vi med just nu och ingenting är klart.

Som svar på din direkta fråga vad du som bilförare ska göra när du ser annonserna, är ju så klart att reflektera över ditt eget beteende. Ofta tänker man i första hand på sin egen framkomlighet och tänker inte på hur mitt sätt att agera i trafiken påverkar andras framkomlighet, trygghet och säkerhet. Bidrar jag till den här hetsen eller är det bara alla andra som hetsar och tänjer på reglerna?

Vänligen,

Christina Durling

Plus i kanten för snabbt och vänligt svar. Minus i kanten för att det egentligen inte svarar på frågan. Jag tvekar inte på att uppmärksamheten är stor (de har ju tapetserat hela stan) och att budskapsförståelsen är som den ska (inga subtiliteter här inte). Det är "bra reklam" enligt undersökningsföretagens definition. På akademiska skulle man säga att reliabiliteten är hög.

Men det egentliga målet för reklam är aldrig budskapsförtåelse. Det är i det här fallet en säkrare trafikmiljö. Och jag tror inte att förståelse av det här budskapet kommer att göra någon enda människa säkrare. Validiteten är kass. Man mäter saker rätt, men man mäter inte rätt saker. etc etc.

Jag tänker maila Christina igen om 2-3 år och kolla hur det gick med den saken. Tills dess tänker jag anse att det är en rätt dålig kampanj.