Monday, February 9, 2009

Kärlekslabbet


I DN idag fanns det en liten artikel om professor John Gottman och hans Love Lab. Det är ett forskningscenter för hur mänskliga relationer fungerar. Gottham har funnit sju saker som är avgörande för att en relation ska hålla.

1. Man håller reda på viktiga tilldragelser i sin partners liv.

2. Man löser konflikter och kriser med ömhet, respekt och aktning.

3. Man satsar mer på små kärlekshandlingar i vardagen än på storslagna gester.

4. Man delar på bestämmandet och besluten.

5. Man vågar erkänna sina egna fel och brister, och accepterar att partnern inte heller är perfekt.

6. Man accepterar att man kan ha olika uppfattningar och avslutar en diskussion om den inte kommer framåt.

7. Man berättar öppet om sina innersta drömmar, förhoppningar och övertygelser.

Ja, det här lät ju rätt självklart, tänker du nu. Men har du tänkt på att de flesta företag säger sig vilja ha långa kundrelationer, samtidigt som de bryter mot nästan alla de här reglerna?

Det typiska företaget vet ganska lite om vad deras kunder har för sig. Tillfällesanpassad reklam är en dröm som snabbt krossas av medieplaner och räckviddssiffror. Man satsar på en jättekampanj någon gång om året hellre än små kärleksbevis som en trevlig röst i kundtjänst. Man vill inte låta kunden bestämma över relationen. Om kunden vill träffas lite mer sällan skriker man i högan sky för att få henne tillbaka, istället för att fundera på vad man gjorde för fel. Och så vidare.

På så vis är ju faktiskt vi som jobbar med reklam relationsterapeuter för varumärken och deras kunder. Och hur vettigt är det att gå i terapi med bara ena parten? Nej, vi måste lyssna mindre på företaget och mycket mer på deras andra hälft om vi ska komma framåt. Reklambyrån är varumärkets Love Lab. Om jag någonsin startar en byrå ska den nog få heta just det.

puss och kram på er!

5 comments:

Hansby said...

Vilket väldigt fint sätt att se på vårt levebröd. Jag är på om du startar byrå!

Anton said...

Jag har lite problem med kärleks- och relationsanalógin på många plan. Men framförallt: Det verkar skitsvårt att upprätthålla många relationer! Tänk så skulle du ha en pojkvän i gbg öckså? Dubbel ansträgning för att lyssna och komma ihåg allting ens partner säger.

Men det kanske är de mentala effekter man är ute efter att väcka?

Och försöker inte företag förstå?

Med allt från kundundersökningar till fokusgrupper frågar man sig väl till leda om vad den andra håller på med, utan att få ett vettigt svar. Hur ska man få kunden att förstå att man bryr sig om den när man vill veta vad den tycker?

Mary said...

Intressant jämförelse!

Nina said...

Anton: Det där med många relationer är såklart ett aber. Jag klarar bara av en pojkvän, men jag lyckas i alla fall bolla ett par hundra mer eller mindre intensiva kärleksrelationer med familj, vänner, släktingar, favoritförfattare och sådär. Så jag tror inte att det är omöjligt för företag att lyckas med det.

Med fokusgrupperna tycker jag problemet är att företagen ofta kallar in en massa människor för att prata om... företaget. Man frågar inte hur de mår, vad de gjorde idag, hur det går på jobbet eller något annat man brukar fråga sina närmaste. Istället beter de sig som värsta egobitchen: Vad tycker du om mig? Hur ser jag ut? Vad tänker du på när du tänker på mig? Är den här annonsen rätt för mig? osv. Och en sån person tröttnar man ju rätt fort på.

Anton said...

Ah, så "den nya fokusgruppen" borde mer vara som en slags terapeut av det äldre slaget (tänk Luke Rhinehart i Dice Man - enda exemplet jag kommer på): Hur mår du? Du mår dålligt? Du mår dåligt för att du har mycket att göra? etc...

Fortsätta analogin: Relationsintensitet är då -hyperlojala=pojkvänner
-lojala=familjochvänner i olika grad
-alojala=bekanta
-olojala=ovänner/vänner man inte känner ^__^

Efter det får man utveckla handlingsplaner och hur man förhåller sig till olika kundgrupper. Samtidigt som man kanske får erkänna att man inte kan ha för många pojkvänner.