I onsdags skrev Niklas Rådström en intressant artikel i DN, Konsten som gåva. (Som vanligt finns den inte på nätet. Vad är grejen med det?) Den handlade om hur konsten och marknadsekonomin inte går ihop, och om hur det förvirrar hela diskussionen kring upphovsrätt. Jag förstår inte riktigt varför Rådström ger sig ut på en teoretisk diskussion kring gåvoekonomin, för det tycker jag inte riktigt har med saken att göra. Däremot är det solklart att hela Pirate Bay-domen, Kulturutredningen etc etc dras med ett stort problem: Man försöker applicera marknadsekonomiska lagar på något som inte följer de lagarna.
Om musik och film följde marknadsekonomiska lagar skulle inte fildelning vara något problem. Allteftersom fler laddade ner gratis skulle producenterna upptäcka att de inte tjänade några pengar på sina verk, och de skulle de sluta producera. Marknaden skulle hamna i en ojämvikt där efterfrågan översteg produktionen, och alla skulle bli tvungna att betala för att få de verk de ville ha. Men så är det ju inte. Trots att intäkterna stryps fortsätter produktionen och marknaden når en jämvikt i en gratisekonomi där både utbud och efterfrågan är oändlig. Motiven för att producera är inte ekonomiska, och då behöver inte belöningen vara det.
Konst och kultur har aldrig följt marknadsekonomiska teorier. Dess värde kan inte mätas i ekonomiska termer, och det förvirrar något enormt, trots att det borde vara en självklarhet. Och så länge man inte vill inse det, kommer man aldrig kunna lösa de väldigt påtagliga ekonomiska problem som underhållningsbranschen dras med just nu.
Emma Stenströmskurs 807, Kultur och Företagande,som fanns på min Handelstid, borde vara obligatorisk A-kurs på alla ekonomi- och juridikutbildningar. Det behöver inte vara svårare än så.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
Tja, det lär ju inte bli fler The Dark Night om man resonerar på det där viset.
Så sant så Sant.
Och enligt TNO som undersökt konsekvenserna av fildelning på uppdrag av holländska finansdepartementet så har dessutom fildelning mycket positiva fördelar på den holländska ekonomin.
TNO påpekar att en piratkopierad fil inte motsvarar en förlorad försäljning, eftersom många laddar ner musik och filmer de annars aldrig skulle konsumera.
Dessutom är det inte ovanligt att någon som laddat ner en skiva med en grupp upptäcker att de gillar den och sedan köper gruppens andra skivor.
Kan vi då anta att fildelning leder till fler konsertbesökare tex?
Så förvirrat, Nina. Eller, så korkat och dumt.
"Konst och kultur har aldrig följt marknadsekonomiska teorier. Dess värde kan inte mätas i ekonomiska termer, och det förvirrar något enormt, trots att det borde vara en självklarhet."
Faen k+k är väl som reklameffekt. Det är så jäkla enkelt, som jag heter Nina. Vad är skillnaden på den pissiga Telenor-reklamen och Modernas utställningar? Ingen säger jag, som på något jävla konstigt sätt vet allt och fullkomligt saknar sjukdomsinsikt, jag har alltid rätt, lär er det era jävla dumhuvuden. Nej, en härlig nyliberal värld vore bäst, där marknaden bestämmer k+k (gillar k+k, det kan bli en snygg logga inför kampanjen. Jag menar, vad händer om det saknas kunskap hos konsumenterna för att låta marknaden avgöra vad som ska produceras? Bristen på information gör att värdet och behovet inte kan uppslkattas. Helvete, kan inte allt vara ett telefonabonnemang eller ett elbolag. HH.
Du läser ju inte inlägget. Jag skriver att de INTE följer marknadsekonomiska regler. Jag anser att konst och kultur INTE ska avgöras av marknadens efterfrågan. Jag är INTE nyliberal. (ursäkta mitt missbruk av versaler, men det verkar behövas när man försöker kommunicera med människor som lider av orddiarré).
Men tack för att du än en gång ger mig rätt. Sånt här är enormt förvirrande för folk som du.
Vänder mig mot ditt påstående att k+k aldrig kan följa marknadsekonomiska lagar. Det påstår du bara sådär... Jag tror att k+k kan det, förstår du. Det är bara det att marknaden inte har den information som krävs för att kunna göra det. Kultur och konst bygger upp ett värde som individer och samhälle behöver för att "må bra" och förbli civiliserade människor. Hur mäter man det? Jag vänder mig ovan mot din "ekonombesserwissiga utan gedigen kunskap"-attityd att k+k inte ska behöva värderas utifrån marknadsekonomiska termer, när så sker blir de enda försvararna luddiga kulturkoftor och den k+k som ofta produceras mer terapi för dessa personer. Det är INTE bra Nina. Varken för dig eller någon annan som vill ha högintressant kultur.
Jag ska sluta skriva, men man måste skriva elakt och bitskt för att få se prov på din intelligens. Du har verkligen ett brett intellekt som hämtar in intryck från både där och här. Hur hög är din IQ egentligen? Min är 142.Kvinnors intelligens är det enda som får mig att känna aha. Utseende och intelligens ihop, dubbel-aha. I din hjärna verkar nästan bara kloka funderingar bearbetas, även om det är mycket reklam, men så jobbar du med det också. Hejdå.
Nina, läs ditt inlägg. Du har formulerat dig illa, så det går att förstå det som att du tycker kultur/konst följer marknadsekonomiska regler. Jag håller med, om den marknadsekonomiska nyttan av konst och kultur blev känd skulle kulturen blomstra. Och den kultur som är undermålig skulle kunna gallras bort. Puss.
Post a Comment