Thursday, July 3, 2008

Dom bästa jag känner

Imorgon är det sista dagen innan byrån stänger för semester. Det ska bli skönt. Men det innebär också att det ikväll är avskedsfest för två av Garbergs viktigaste personer. Det är alltid svårt att föreställa sig hur det ska bli när två personer som man träffar varje dag helt plötsligt inte ska finnas där. Det är fanimej värre än sista avsnittet av Friends. Här är dom:

Jenny (även känd som Kollegan och Nollan)



Jenny var den första personen av mina nya kollegor som jag vågade ringa till. Hon är den person som jag har skrattat mest med. Och kanske gråtit en del också. Det bästa med Jenny är:

Hon vet allt om hippa saker. Musik, filmer, krogar, allt. Som en levande Nöjesguide.
Hon kan vara hur sur som helst och bli glad på två sekunder.
Hon kan prata i tio minuter om en fantastisk höstgryta hon har lagat utan att det låter självupptaget. Man tröttnar inte ens på att lyssna.
Hon är den minst brudiga tjejen jag känner och samtidigt den snyggaste.
Vi har aldrig haft en tråkig kväll. Eller lunch.

Vårt roligaste tillsammans:

Jeepen i Rio
Prag
Picknicken i Vanadislunden


Nu lämnar Jenny repan och flyttar till Malmö för att plugga. Det känns helt overkligt.

Matilda (även känd som Fyran och Flygande Mattan)



När Matilda började på Garbergs för ett år sen var jag lite orolig för henne jämt. Hon brukade ofta skada sig, exempelvis genom att stoppa en gaffel i brödrosten och få en stöt genom hela kroppen. Hon har slutat med sånt nu. Det bästa med Matilda är:

Hon får alla vanliga samtal att bli ovanliga.
Hon får en att våga vara barnslig om man vill.
Men hon är samtidigt är väldigt, väldigt klok.
Att hon berikar världen med Fyra till fem.
Att hon bor på en båt och har den tatuerad på armen.

Vårt roligaste tillsammans:
En kväll på Indigo i höstas när jag var ledsen först. Men inte sen.
Vardagsrumsdansen i Åre
Picknicken i Vanadislunden


Matilda överger ateljenassandet på Garbergs för att börja på Beckmans. Det är kul. Men också lite overkligt.

Om ni träffar på någon av de här damerna i framtiden ska vara lite rädda. Ni kommer antaligen komma hem väldigt sent den kvällen. Men det kommer kanske också bli det roligaste ni någonsin har haft.

Usch, vad det kommer att gråtas ikväll.

1 comment:

sandra said...

fasiken vad fint. jag får lite ont i hjärtat. jag älskar också de här tjejerna. mest av allt!